Dessa underbara fiskeresor i min  ungdom

Holma Uppgård - gamla anteckningar

På gården står den stora gamla rönnen som redan i många tiotals år kastat sin skugga över den gamla släktgården. Stugan är grå med pärttak. Så blev den byggd år 1788 och så står den där ännu idag. Den står som ett minne från flydda dagar. På den tiden kom från Sverige två bröder, vilka bosatte sig på en holme ute till havs. Där byggde de sig ett hus att bo i, vilket då bestod av ett enda rum. När den delen av huset blev byggd vet ingen bestämt. Men då de båda bröderna gifte sig ville de bo skilt, då byggde den ena ett rum till i andra ändan av huset, där han bosatte sig med sin fru. Den delen byggdes år 1788, årtalet står inhugget i stock under takåsen.

Så har gården gått i arv från släkte till släkte. Dess historia har blivit återberättad för varje ny medlem som där vuxit upp. Som seda åter i sin tur fått ärva gården och fört den vidare till nya släkten.

Nu har den gamla gården kommit i vår ägo. I den gamla grå stugan går nu min mamma som värdinna och styr och ställer. Det är härligt att vara där på somrarna. Då vaknar man alltid när solstrålen lyser rakt i ansiktet och nån fluga promenerar så fridfullt på näsan. Efter en stund är min syster Karin och jag fördigklädda. I köket har mamma morgonkaffet färdigt och bordet dukat. Det är så hemtrevligt med de grönrutiga gardinerna och den stora murade spiseln. Katten Lisa ligger på sin kudde och spinner så fridfullt. Då kaffet är drucket gör vi oss i ordning för att ro och mjölka korna. På havet är det härligt - det är alldeles spegelblankt. Nån enda gång kan den krusas lätt av en liten vindpust. Då vi rott en stund närmar vi oss den holme på vilken våra kor har sitt sommarbete. Redan på långt håll hörs koskällan av Docka. Den är äldst av alla våra fyra kor. Den är brun med vitt huvud och vit under magen. Sedan kommer  Böna den är svart. Därefter följer Gulla som är min, hon är allra vackrast av dem alla. Stina är yngst, svart liksom sin mamma, men den har ett vitt hjärta i huvudet. Snart är korna mjölkade och vi beger oss hemåt. Vid grinden möter vi katten som naturligtvis väntar på mjölken. Mamma som är så kvick och bussig har redan fört ut både hästen och kalvarna. I vedlidret står pappa och hugger ved. Det hörs på långt håll. Så går  även Karin och jag till våra sysslor. Snart är dagen tillända. Så går den ena dagen efter den andra ... (fritt efter min mors anteckningar från år 1942)

Trivs bäst i öppna landskap - urberget, klipporna och havet ... "Jag trivs bäst när havet svallar, och måsarna ger skri, när stranden fylls med snäckskal, med havsmusik uti."

Livsknep

Livet blir lättare att leva om man skalar av onödiga prylar. Varje sak har sin givna plats i ditt hem. Varje pryl "bor" någonstans.

 Kläder i garderoben som du inte använder - ge bort dem! Men tänk noga efter - det finns unika plagg som du kanske vill spara! ett exempel jag har en gammal knäppt "städrock" som jag gav till min mor på morsdagen för över trettio år sedan. Den är färggrann och rutig och har små underbara fickor på flere ställen - har haft den på mig då jag övernattar hos mina barnbarn - och de älskar mommos "klänning" - mycket praktisk och rolig och i dagens läge unik.

En önskegarderob: fem klänningar - däribland den obligatoriska "lilla svarta" som inte skrynklar och som kan kombineras med olika jackor och scarfar, tre klassiska kjolar, sex skjortblusar, fem tunikor, diverse långbyxor och fem blazer, några ylletröjor. Allt prydligt i en rad med luft och rymd emellan. Inte tillstymmelse till jumprar med malhål eller söndriga dragkedjor.

Det blir så mycket lättare - luftigt och bra att leva och fungera.

"Above all, do not lose your desire to walk. Everyday, I walk myself into a state of well-being & walk away from every illness. I have walked myself into my best thoughts, and I know of no thought so burdensome that one cannot walk away from it. But by sitting still, & the more one sits still, the closer one comes to feeling ill. Thus if one just keeps on walking, everything will be all right." In all kind of weather ...